Canalblog
Editer l'article Suivre ce blog Administration + Créer mon blog
Publicité
uropi
uropi
  • Uropi is an International Auxiliary language created by Joel Landais. It is a synthesis of all the common points that can be found in Indo-European languages. Its main characteristics are simplicity, internationality and transparency
  • Accueil du blog
  • Créer un blog avec CanalBlog
Publicité
uropi
Derniers commentaires
Newsletter
31 janvier 2016

Uropi - Novial - Jespersen 3

★ ★ ★

* Uropi Nove 96 * Uropi Nove 96 * Uropi Nove 96 *

★ ★ ★

smij

★ ★ ★

De trij part ni analìzi Noviali se uskluzim bedaven a verbe, prefikse id sufikse, we se mol numari.

La 3e partie de notre analyse du Novial est exclusivement consacére aux verbes, préfixes et suffixes, qui sont très nombreux.

The 3rd part of our analysis of Novial is exclusively devoted to verbs, prefixes and suffixes, which are numerous.

★ ★ ★

Verbe

* * *

Jespersen dez: "De struad u verbi sistemi we se priʒe reguli id somtemim bazen su esistan lingas se u mol anlezi task, par in nun alten part gramatiki, lingas av rutenen u grenes numar veti anregulidis, id disèm bazim od unaltem. Pur nu av proben zi kopaco de du vizipunte id kreato ekwa we somiv a de slimi Cini gramatik, ane pur perlaso ji Europan karaktir."

In de majsan projete struen lingus "un find nekia fendade indikan persòn id numar: persòn id numar vid indiken pa de subjèt."

Esperanto av u sistemim a priori struad, usim po ji participe in -t- id -nt- : -i, -u, -as, -is, -os, -us. "De cevi objetad a di tali sistèm se te je s' kotalim artimaken id ane kovìg ki ni naturi lingu siudade."…"Idmàj je nud u dissigi usvòk in anaksenten kluzen silabe we it gon de voki siudade mole nasionis (po s. Englane id Ruse)." De ses participe se os mol koplizen "spesialim in pasìv wan un zav nevos is un doʒ dezo agitata o agitita, ornata o ornita, komplikata o komplikita…"… "Vari dictore Esperanti id Ido dez klarim te di ses participe se un od de grenes anlezide po li lerore."

Participe

Je se "verim bunes avo solem un aktivi id un pasivi particìp"; in Novial, lu se in -nt- id -t- a wen un moz ajuto de fendade i, e, o, a, po samp: amanti fema = liaman ʒina, amanto = liamor, men amata = mi liama. Lu vid aksenten su de fend: amànt(i), amàt(i).

In Uropi nu av ne di i, e, o, a fendade, par di litere av u gramatiki funsiòn, sim je sev ne eufonic avo participe fenden in -nt id -t. Pardà, nu av uscepen -an po de aktivi particìp id -en po de pasivi: liaman, liamen. Germàni id Slavi lingas av os participe in -en, -n-, po samp: taken, written, genommen, geschrieben, genomen, geschreven, skriven…sdelan(nyj), rađen, vyroben(ý), viden, napraven, izraboten

U pasivi particìp in -et o -ed sev ʒe poj eufonic wan je vid uzen wim adjetìv: "un opretdor, un opreddor" instà un opren dor. Naturim un ve dezo te di du participe se ne sat disemi od unaltem id te lu moj vido komicen. Je se veri, ba rari se de kontekste in wen u sul komicad se mozli: un opran dor, un opren dor, ba is un dez u skriven tekst, un moz ne dezo "u skrivan tekst"… id de verbi forme uzan da du participe av talvos disemi eldiverbe: po samp: De skrivor se skrivan u tekst; he av skriven de tekst; de tekst vid skriven.

★ ★ ★

vodilil

★ ★ ★

Infinitìv id imperatìv

Jespersen dez: "U partikuli fendad po infinitìv se ne nudi… sim nu nem de slimi rod: ama, protekte, mari, es. Is nudi, po indiko un infinitìv, un moz ajuto de partikel tu" (wim in Engli.), po samp: Tu lekte stranjeri lingue es plu fasil kam tu parla = Liso u straniori linga se maj lezi te voko ja.

Naturim, i kovèn talim ne ki da. Usim de fakt te tu sin "tu" in 48 Indeuropan lingas, wan un nem de samp Engli uzan "to" po infinitive, un viz te studane zav nevos kan lu doʒ uzo "to" o ne, po s. He can come ba he wants to come = he moz veno, he vol veno. Doʒ un dezo he need come o he needs to come ? = he nud veno. De prodèl un infinitivi fendadi se te je s'obvigi id ne uscepli, sim nun irad se mozli.

Pardà, nu av uscepen de fendad -o po infinitive, we vid os uzen in Kimri: uno, egluro, bwydo, stopio, taro = unizo, usklaro, nuro, stopo, plago. Je se os de pri persòn verbis in prosàn in Greci, Latini id Romaniki lingas, we vid uzen po nomo de verb in Latini id Greci. Id je se sat neri a de vokali infinitive in Rumani id Skandinavi lingas: dura, veni, avea, trage, da… skrive, skriva, læse, läsa, æde, äta, sove, sova… (duro, veno, avo, trajo, davo… skrivo, liso, jedo, sopo).

Imperatìv

J. "Imperatìv nud nun partikuli fendad; de slimi rod vid uzen in mole lingas (Eng. go!, Do. Geh!, Lat. Duc!): N. Veni!" Di se os de kaz in Uropi: It!, Ven!, Dut! Pur Uropi av os de fendade -em id -e po de pri id duj persone pluràl: Item!, Pivem!, Dutem! Ite!, Pive!, Vene!

 Novial av nemen de Engli vorde let po de alten persone id mey po uspreso vuce, we obe koruvòk a de Uropi las (od Doski lass): Let pluva ! = Las je liuv !, Let on pensa kom on voli ! = Las un men wa un vol ! Mey lo viva longitem ! = Las lu ʒiv longim !

★ ★ ★

vodipolt

Vodipolti hase in Tailànd

★ ★ ★

Prosàn id pasen

Prosàn: Wim in Uropi, "de slimi rod vid uzen po de prosàn tem" in Novial. Po samp: Me ama vu = i liam vaLes protekte nus = lu protèg na.

Po pasen, Jespersen nem de fendad -d od Engli, Nizilandi, id Skandinavi lingas: amad, protekted, marid… (liamì, protegì, maʒì).

Uropi, gonim, av inlesten de fendad paseni od Romaniki lingas: in de Espàni preterito un find canté, cantó, comí, protegí, in d'Itali passato remoto: cantai, cantò, finii, finì, partì, in Franci passé simple: je, tu finis, partis, surpris, in Portugi: cantei, saí, protegipo de verbe santo, jedo, protego, fendo, ito ap, suprizo, ito us Sim nu av uscepen de fendad (aksenten), we det os na meno ov de fendad eki Slavi verbis in -il, po s. Rusi: я любил (ja liubil), я купил (ja kupil) = i liamì, i kopìid po de foritan verbe: i, he santì, i jedì, i protegì, i fendì, i itì ap, i suprizì, i itì us. Di se os u kest eglivezi intra lingas: is futùr se Germàni (id u poj Slavi), pasen ve so Romaniki (id u poj Slavi).

Jespersen ajùt os un analizi form ki de Engli vord did: me did ama = me amad = i liamì. Personim i viz ne de uzid ajuto u sul form we det de linga maj koplizen; de uni prodèl se te un nud ne redezo de verb in eke kaze: Lo ama la, kom lo did sen unesmi marita = he liam ca wim he liamì hi pri maʒa.

I men te zi, Jespersen vid, unvos maj, tio influjen pa Engli: di se un anuzi koplizad, we se os verim poj intranasioni.

Futùr id kodikin

Po futùr, wim in Uropi, Jespersen men te "je se bunes uzo eldiverbe slogen pa de verb, ba ka eldiverbe uscepo?" He prigùs sal (od Engli shall, Niz. zal, Swedi skal). Occidental av uscepen va (od Franci va) we vid kritiken pa Jespersen, par je sem ho strani uspreso u dali futùr ki va, we se u neri futùr in Franci. Idmàj, je mojev davo in Novial fraze wim la va ja ha fa = ce v' avo ʒa deten, we se ne mol prijan.

Uropi, pur, av uscepen ve (+ infinitìv), we se mol neri a va, ba ven ne solem od Franci "vais"; je koruvòk os a Engli will + V, Doski werden + V, Dani vil + V, Rumàni: voi, va… (voi vorbi, va da = ve voko, ve davo), uspresan futùr, id os a Franci id Espàni (vais, va…, voy, vas) uspresan u neri futùr. Ba un moz usklaro dales: in Uropi de futuri partikel ve ven od de verb volo (wa nu ve deto se wa nu vol deto). Di se un od de karakteristike wen un find in de Balkani Sprachbund (lingu liga).

https://fr.wikipedia.org/wiki/Union_linguistique_balkanique

Po samp futùr in novi Greci vid formen ki de partikel θα (tha) we ven od θέλω (thélô) = volo: θα δω (tha dô) = i ve vizo, wa un find os in Serbi id Kroati:  ja ću videti (hoću = i vol), Bulgari: ще видя (cte vidia), Rumàni voi vedea, Romani ka dikhav = i ve vizo. Sim de Uropi futùr se ne solem Germàni; je se os Franci-Espàni id Balkàni.

★ ★ ★

kremTor

Kremona, Italia

★ ★ ★

Kodikin

Jespersen uz de eldiverb vud (od Engli would).

In Uropi je se disemi. Nu av bemarken te molvos in Europan lingas, kodikin vid formen ki de forme futuri seten in pasen. Po samp in Engli un moz dezo te would se will in pasen (odvenim lu sinì vol, volì, prosàn id pasen de veti Engli verbi willan (volo), wim dik no de odiu Doski vorde: will, wollte), in Doski, te würde se u sort paseni po werden (= futuri eldiverb wej pasen se: wurde). Id os in Romaniki lingas, de fendade futuri, we koruvòk a de verb avo in prosàn: Fr chanterai, chanteras, chantera (j'ai, tu as, il a). , Esp: cantaré, cantarás, cantará (he, has, ha), It. canterò, canterai, canterà (ho, hai, ha), vid replasen pa de fendade paseni (anperfeti) po formo kodikin: Fr. chanterais, chanterais, chanterait (j'avais, tu avais, il avait), Esp. cantaría, cantarías, cantaría (había, habías, había)

Sim in Uropi, po formo kodikin, un ajùt de futuri partikel ve berù de verb, za wo se de fendad paseni: V + ve, ba je vid -ev po eufonij: i santev (insta "santve"), i volev, i venev. Di fendad koruvòk a de trij persòn singular kodikini in Itali: canterebbe, vorrebbe, verrebbe = santev, volev, venev; ebbe se trij persòn de verbi avere (avo) in pasen (passato remoto).

Ba Jespersen ajùt te "u sintezi form ki de som fendad se mol pratiki ki de eldiverbe: povud, volud, esud, devud"  = mozev, volev, sev, doʒev. Parkà ne ki tale verbe ? Sim un avev u kodikin wim in Uropi.

Novial uz kodikin in obe klauze, wim Uropi id Rusi: Si lo vud veni, me vud rida = Is he venev, i larev. Me esud felisi si me povud = I sev felic, is i mozev.

Perfèt id pluperfèt

Tale Westeuropan lingas: Engli, Doski, Nizilandi, Franci, Itali, Espàni, Skandinavi lingas… (a wen un moz ajuto novi Greci, Rumàni id Albàni) uz de eldiverb avo ki u particìp po formo perfèt. Di se os de kaz in Novial id Uropi.

Me ha perda klefe = i av perlasen u klij. Me had perda klefe = i avì perlasen u klij  Me have perdat klefe = i av u perlasen klij. Vu sal ha perda = vu v'avo perlasen. La vud ha veni = ce avev venen. Me ha es = i av sen

In Novial id Uropi, un uz talvos de eldiverb avo wim in Engli, Espàni id Greci, id nevos de eldiverb so wim in Franci, Itali, Doski id Skandinavi lingas. Lo ha veni = he av venen er ist gekommen, il est venu, è venuto, han er kommen

★ ★ ★

grabKonstan

De grab Konstantinopoli pa Turke

★ ★ ★

Pasìv

In de majsan struen lingas pasìv vid uspresen, wim in Engli id Romaniki lingas, ki de eldiverb so id de pasivi particìp. J. "De esistad vari pasivi participis in Esp-Ido kreàt eke anlezide: Ka se puntim de disemid intra esas skribita id esis skribataesas skribota id esos skribata ?"

Eniwim, "tale da sisteme se defekti par lu rekòn ne de vezi disemid intra u pasìv vidadi (u metad sadi) id u pasìv sadi." (de sad som). Di disemid vid uspresen in tale Germàni lingas usim Engli*, po samp: Do: ich werde überzeugt = Da  Jeg bliver (blir) overbevist = I vid kovikten, ≠ ich bin überzeugt = Jeg er overbevist = I se kovikten.

* Di pasìv vidadi esìst os in Engli wan de eldiverb get vid uzen: He got killed = he vidì tuden, id os in Itali wan un uz de eldiverb venire instà essere: Veniva lodato da tutti = He vidì loben pa tale. Obe Novial id Uropi usprès di disemid.

Novial nem bli, blid od Skandinavi lingas, trawàn Uropi uz vid, vido we ven od Doski wird, werden. In de slogan sampe de disemid se klar: Li porte non es klosat nun; = De dor se ne kluzen num; lum bli klosa chaki vespre, = je vid kluzen jaki vespen, e sal anke bli klosa dis vespre. = id je ve os vido kluzen di vespen.

Me bli nultem konvikte per lon argumentes, = I vid nevos kovikten pa hi argumente, me es konviktet ke lo es mentiere. = i se kovikten te he s'u luʒor.

La es sepultet in Croydon; = Ce s' ingruben in Kroidon; Ob lan marito sal bli sepulte anke dar ? = Ve ci maʒ os vido ingruben za ?

Lon libres blid venda in grandi nombre. = Hi bibe vidì venden in gren numare. Ti libre es vendat. = Di bib se venden.

Jespersen dez os "Prim i avì menen ov uzo vird (od Doski wird, wim Uropi vid) wim eldiverb po pasìv, ba i metì menad… par i frajì misincepade deben a de aktivi uzad wird in Doski: lo vird vida mojev lezim vido incepen wim "er wird sehen" = he ve vizo. U sul komicad se anmozli in Uropi wo he vid vizen se mol disemi od he ve vizo.

★ ★ ★

bluʒinas

Blu ʒinas in Ʒodhpur, Raʒastàn, India

★ ★ ★

Jespersen kritik os Latino sine flexione: "Sim Peano ki hi siudi skurad ov etimologij uz de Arian augmènt (forajùt) po hi preterìt, ane meno te di elemènt disvanì od ni majsan lingas eke dutilie jare for: he av ne diskroven te wa nu vol in un intranasioni linga se wa se jok ʒivi id vid jok uzen odia.

In Novial, de verbi rod vid uzen po infinitìv (id futùr ki sal), prosàn, imperatìv id pasivi particìp (in pasìv), po samp: Me voli lekte, me sal lekte, me lekte, lekte! lum bli lekte = I vol liso, i ve liso, i lis, lis! je vid lisen, wa sem mol slimi, pur je prodùt obesinide. Po samp: Me ha lekte e studia = i av lisen id (i) studoi av lisen id studen. Lo bli ama e adora = he vid liamen id (he) adòr ohe vid liamen id adoren.

Ane sungo in de moliplid participis we posèd Esperanti id Ido, Uropi av tri disemi forme po infinitìv, prosàn id pasivi particìp: vizo, viz, vizen, wa sem ne mo kreato anuvepasli anlezide po lerore.

Prefikse id sufikse

* * *

Prefikse

Wim in Uropi, mole od Noviali prefikse se prepozisione; altene se disemi:

PRE- (prep. = ante) = FOR- (prep. for): previda, prenome, presavo, prepaga, prelasti, preyer = forvizo, fornòm, forzavad, forpajo, forposni, forjesta.

NON- = AN-: nonexistant, nonposibli, nonreal, nonvidabli, nonsavo = anesistan, anmozli, anreal, anvizli, anzavad. Je se klar te in- sev obesini, sinan in- id an- wim in Occidental: ínscrit = anskriven; inscrít = inskriven, ba i find non- u poj war. Uropi av renemen an-, ʒa uzen in Universalglot, id os in naturi lingas wim Sanskriti, Armèni, id Greci. Idmàj je se mol neri a de usvòk de Engli prefiksi un-.

DES- = DI- (ruvirten aktad), ba de disemid intra non- id des- se ne klar: nonutili = anuzi; desutili = nuzi, ba desagreabli = anprijan, desorganisa = disorganizo, descharja = dikargo, desobedia = dibeskuco, desfacil = anlezi.

DIS- = DIS- (dissprajad, discizad): disdona = disdavo, dissenda = dissendo (sendo in vari doregade), distrancha = diskoto, disolu (dissolu ?) = disluzo

MIS- = MIS- (pejim): mispronuntia = misusvoko, miskomprenda = misincepo, misdukti = misduto, miskalkula = misreko

MAL- = MAL- (koruvòk a de adjetìv mali, advèrb malim). Ba revos, de disemid ki mis- se ne klar: malodoro = pej duf, malformat = misformen, malfamosi = malfamos

★ ★ ★

flor2_2

★ ★ ★

RI- = RE- (redetad o restaurad): ridona, riskripte = redavo, reskrivo. Ri moz os vido uzen wim advèrb = revos (Vz Eng. again, Do. wieder): Me have ri li plesire = i av revos de prijad

RETRO- = RU- (< Do rück-, zurück, Nz terug): retrotira, retroseda = rutrajo, rudavo. Li lege non have retroaktiv efekte = De leg av nun ruaktivi efèkt. In uropi, ru moz os vido uzen wim un advèrb: retrodukte = duto ru

MI- = MI-, MIJ (de mijad): mi- se u prefìks id mij un adjetìv: mihore, milume, miklosat = mij hor, mij luc, mij-kluzenminòc, midià = minokte ?, mijorne ?

BO- = MAƷI- : Bopatro, bofilia = maʒipater, maʒidota

I incèp ne parkà Jespersen av renemen da larli Esperanti prefìks we ven od Franci beau, belle = bel, uzen po de maʒifamìl. De Uropi prefìks maʒi- sin "tra maʒad": vi maʒimata vid vi mata tra maʒad. I av pur lisen te in de reformen Novial 98, lu av adopten de prefìks mari-, mojse ude de influjad Uropi.

ARKI- = ARKI- : arkiepiskopo, arkanjele, arkiduko = arkibiskòv, arkanʒèl, arikdùk.

Sustantivi sufikse

Novial av sustantive fenden in -o we koruvòk a verbe in -a, trawàn Uropi av verbinomi rode koruvokan a nome in singular id verbe in prosàn. Po samp: sonjo, sonja = soin, soino, basio, basia = kis, kiso, marcho, marcha = vad, vado, komenso, komensa = inìz, inìzo, ploro, plora = ploj, plojo, risko, riska = risk, risko, espero, espera = sper, spero, duto, duta = dub, dubo, falo, fala = fal, falo

Aj, ba in Novial, nome moz os fendo in -e o in -a id verbe in -e o in -i. Jespersen dez te "in mole vorde, de odveni nom sin un instrumènt id de verb uzo da instrumènt". Po samp: brose > brosa, skrue > skrua = bros > broso, skruv > skruvo, klefe > klefa, veste > vesta = klij > klijo, vest > vesto, glue >glua, fume > fuma =, drinke > drinka, kolore > kolora = piv > pivo, klor > kloro, makule > makula = mac > maco

In di kaze, de sustantive in -o indìk de aktad: broso, klefo, gluo, fumo, drinko = brosad, klijad, klevad, fumad, pivad. In Uropi, rodinome indìk de "slimi zoc" o un uni akt, id nome in -ad indìk un aktad o u redeten akt o duran aktad. Po samp: piv (wa un piv), glod (de fluid), stir (un uni stir), kron (de objèt), kis (un uni kis), vot (un uni vot) ≠ pivad (de akt pivo), glodad (de akt glodo), stirad (mole stire), kronad (de akt krono), kisad (mole kise), votad (mole vote), wim in Engli: drink/drinking, shot/shooting, kiss/kissing.

★ ★ ★

izba2

Rusi izba in vima ner St Peterbùrg, fotò Sonia Landais

 ★ ★ ★ 

-ESO (apstrati nome od adjetive) = -AD o -D (ki adjetive in -i): richeso, saneso, boneso, febleso, vereso, utileso = ricad, sunad, bunad, flabid, verid, uzid od ric, sun, bun, flabi, veri, uzi

-IONE (-atione, -itione, -utione) (nome formen od verbe) = -AD : opine > opinione = meno > menad, satisfakte > satisfaktione = satizo > satizad, komunika > komunikatione = komuniko, komunikad, posesa > posesione = posedo, posedad

De problèm in Novial se dissigo de nome in -o od de nome in -ione, we vid obe struen su de verb. Ka disemid ste je intra poseso id posesione, expliko id explikatione, adio id aditione, expeditio id expeditione ? Slogan Jespersen de disemid res su mol sufìn nuanse: nome in -ione indìk ne slim de aktad verbi, ba partim de resùlt, de resultan sad, partim de mod in wen ekwa vid deten. Di s'u poj koplizen, po ne dezo daliceken. Uropi av os nome fenden in -iòn, ba di se nun partikuli sufìks: da vorde vidì inlesten intalim, "predimaken", ane odveno od eni koruvokan verb. Po samp: nasiòn, revolusiòn, lesiòn, profesiòn, religiòn, konstitusiòn, funsiòn

Ka disemid ste je in Uropi intra nome fenden in -ad id in -id ? Nome in -ad vid struen su rode fendan ki u kozòn (verbinomi o adjetivi rode); nome in -id vid struen su adjetive in -i. Sim nome in -ad moz indiko un aktad, u sad o u kalitad: viktad, posedad, sunad, bunad… nome in -id indìk solem u kalitad: verid, justid, eglid, fratid,… uzo > uzad… > uzi > uzid. U nobel > noblad (de sad noblis, tale noble), > adj. nobli > noblid (u kalitad: po s. de noblid hi feladis).

Eke rari rode se obe verbinomi id adjetivi, po samp suj id muj. sujo > sujad (de aktad deto suj); suj (adj.) > sujid (sad, kalitad) mujo > mujad (de aktad deto muj); muj (adj.) > mujid (sad, kalitad).

-UM in Novial vid ajuten a de pasivi particìp po indiko de prodùt un aktadi, za wo Uropi uz -EN (de fendad som de participi). Po samp: kreatum = kreaten, printatum = inpriten… ba Novial av os -URE po de resùlt o prodùt un aktadi. Parkà ? Slim po slogo naturi lingas ? Po samp: pikture = picten, skulpture = skulpen, texure = tecen (Vz Franci tisser > tissé / tissu). Uropi av os vorde fenden in -ùr, ba di se nun sufìks: natùr, aventùr, temperatùr, kultùr

-ERE po detore, agente = Uropi -OR : bakere, akompanere, charmere = panor, kovador, carmorredaktere, judikere, ambasadere = redaktor, ʒudor, ambasadorjuvelere, bankere, misionere = juvlor, bankor, misionor

-ISTE = -ÌST :

- slogore u doktrini, u sistemi, u partizi. Je koruvòk a apstrati nome in -isme = -isma: Ateiste, sosialiste, idealiste, metodiste, monarkiste = ateìst, sosialìst, idealìst, metodìst, monarkìst

- Spesialiste in eki profesione o siense: Sientiste, artiste, dentiste, okuliste = siensìst, artìst, dantìst, ojìst

★ ★ ★

flutor

Flutor in de Thar vustia, India

★ ★ ★

-IERE : person o zoc karakterizen pa un eki objèt o peran ja.

= Uropi -OR po persone: milioniere = milionor

= -AR po zoce: we per o intèn ekwa: pomiere = aplar, sigariere = sigar(et)ar, kandeliere = kirelar

-ARIE: De becepor un akti: sendarie = adresen, pagarie = de person pajen

Un moz prago sio is u sul procizid se verim nudi, is tiomòl procizid tud ne procizid o priʒe tud ne lezid.

-ILO (od Esperanto -ilo, od Slavi) = -ÈL = instrumènt (od Doski -el Schlüssel, Gürtel, Orgel): Ludilo = jegèl, ornilo = ornèl Jespersen dez: "Di sufìks vid uzen solem wan je s'apsolutim nudi inìzo ki de verb", altem je ste maj slimi vorde wim brose / bros, klefe / klij… wan un inìz ki de nom.

-IA indìk de domin, provìns, land = Uropi -IA, indikan de stas od tale sorte. Po samp: Anglia, Fransia, Rusia, Luksemburgia, Aljeria = Englia, Francia, Rusia, Luksemburgia, Alʒiria… Lu vid formen od nome polkis o polis: Franse, Ruse = Franc, RusLuksemburg, Aljer = Luksembùrg, Alʒìr. Eke nome landis vid ne odduten: Austria, Australia = Osteria, Australia, sim li domore se in -iane = -ian: Austriane, Australiane = Osterian, Australian. Empereria, regia, dukia, episkopia = imperia, rainia, dukia, biskovia

Di sufìks vid os uzen in Novial po u "spirti domin", ba ne in Uropi, wo de sufìks -IJ vid uzen po formo da vorde: filosofia, geologia, astronomia, anatomia = filosofij, geologij, astronomij, anatomij. Begòn, de sufìks -ia in Uropi vid uzen po stas od tale tipe: kokia, snivia, bania, skalia, plania, platia… id os ki adverbe stu: ekia, talia, nekia, altia, inia, usia

-TORIE = za wo ekwa vid deten; je koruvòk maj o min a de Uropi sufìks -ORIA (-or + -ia), da se de sta wo akt u profesionor. Po samp: pan > panor > panoria… mias > miasor, miasoria… bib > bibor > biboria Ba de uzad -oria se maj limiten, id de Noviali -torie molvos koruvòk a de sufìks -ia (sta); po samp: koquatorie, laboratorie = kokia, laboria… Uropi av os eke vorde fenden in -toria, ba di se nun sufìks; lu vidì inlesten sim: teritoria, observatoria

-AJE, po ekwa maken in… o we av de karaktir… je ste nun eglivàlt in Uropi. Po samp: Lanaje = vulni stof, lignajes = drovi merke, infantaje = kidi akt, plumaje = pedad, kruelaje = krual akt…

-EDE, po u kamolad polnan ekwa: kulierede = kocelad, manede = mandad, bokede = mukad

-ARO, po u grup, u kosamad personis o zocis: homaro = humanad (id ne humar), libraro = bibliotèk 

-IDE, po posgène: Atreides = Atreide, Napoleonide = posgèn Napoleoni

-YUNE, od de adjetìv yuni = jun, po jun beste = -IT: Bovyune = govit, hanyune = galit, katyune = katit.

★ ★ ★

rdom27

Dominikan Republik

★ ★ ★

Mi felad se te Novial, wim Esperanto id Ido av tiomole sufikse, eke od wen se verim ne nudi, par lu kotòg solem u miki numar nomis. Tiomole sufikse det de linga maj anlezi, par:

- Je ste maj forme a lero

- di sufkise se molvos tio procizi, sim un zav nevos kel uzo.

Verbi sufikse

-IRA, od nome indikan ʒivi sane: rego > regira = raj > raino, profete > profetira = profèt > profeto

-ISA + -IFIKA (deto sim) = Uropi -IZO: realisa, idealisa, modernisa, kristalisa = realizo, idealizo, modernizo, kristalizo … id… simplifika, klarifika, justifika, falsifika, personifika, identifika = slimizo, klarizo, justizo, falsizo, personizo, identizo. Je det ekvos Noviali vorde mol Esperantiformi, po samp: plubelifika "majbeldeto" = abelo, dormifika = asopo.

-ADA, we vid os uzen in Esperanti id Ido po uspreso u redeten o proìtan aktad; in Uropi un uz de prefikse re- o tra-: frapada = rebito o trabito; frapado = trabitad (u proìten bitad).

-ESKA, indìk de inìz un aktadi o sadi; in Uropi de prefìks in- vid uzen. Po samp: ameska = inliamo (falo in liam), ridesca = inlaro (ito in larad), dormeska = insopo (falo in sop).

Adjetivi sufikse

-AL se de maj general od adjetivi suffikse, we, de majsan tem, koruvòk a de fendad -i in Uropi: natural, universal, national, verbal, kordial, traditional = naturi, universi, nasioni, verbi, karʒi, tradisioni Uropi av os adjetive in -al, ba lu se disemi od de slimi bazi adjetive, formen od de nom: formalformi, normalnormi… Eke adjetive in -al se puri adjetive, ne struen su u nom: banal av nit a deto ki ban, general se disemi od  u generàl.

N: gasal, patral, populal, homal = gazi, patri, polki, mani

-AN, doman o potenan a u klas, u partìz = Uropi -AN (koruvokan a de aktivi particìp -an): Roman, Italian, Amerikan, urban, akademian, vilajan, partisan, samidean = Roman, Italian, Amerikan, polan, akademian, vikan, partizan, somidean. De cevi disemid se te in Uropi di vorde se nome priʒe te adjetive; de adjetive se molvos alten: Romu, Itali, poli, viki Po eki nome, de sufìks se disemi: samlandane = kolandor, altrilandane = uslandor (Vz Doski: Ausländer), senatan = senator.

Zi Novial av u problèm: un adjetìv in -an moz vido komicen ki de forplasen genitìv. Ka sin ʒe Roman beleso ? Roman belad o de belad Romu ? Po apìto da, un doʒ aksento de vorde "Roman" disemim: Roman = Romu (genitìv) id Roman = Roman (adjetìv). De som disemid esìst in Uropi, ba po alten zoce: u Roman dom in Roma, id he lis u romàn.

-ATRI sin semli fizikim o in karaktir, wim -ish in Engli id -ic in Uropi. Po samp: blankatri = bijic, bluatri = bluic, metalatri = metalic, parodiatri = parodic… Di sufìks sem mo u poj war, idmàj je koruvòk a de sufikse -âtre in Franci, id -astro in Itali, we se klarim pejizan.

★ ★ ★

hasEgip

Has ner Aswàn, Egipta

★ ★ ★

-ARI sin kovenan ki, siedan a: N. reglari, populari = reguli, populari; revolutionari, elementari, ordinari, imaginari = revolusioni, elementi, ordeni, imaʒini. Di se nun sufìks in Uropi: de fendade -uli id -ari av nun partikuli sinad.

-OS (-OSI) sin posedan, avan, polen ki: kurajosi, danjerosi, misteriosi, gratiosi, pretiosi, joyosi, barbosi = karʒan, peric, misteric, grasi, prizic, glaj, barben… De fendad -os wen un find in eke Uropi adjetive, av nun partikuli sinad: un find ja wan sule adjetive vid uzen intranasionim. Po samp serios (= sérieux, serioso, serious, serieus, seriøs, seriös, ser'ioznyj, seriozen, serioz, seryo, serius…). Je av nit a deto ki serij > seric. Je ste siudim u disemid ki de "normal" adjetìv formen su de som rod; po samp zel > zelij > zelic we se disemi od zelos. Nerv dav nervi (uzen in anatomij: de nervi sistèm), disemi od nervos (uzen po beskrivo u bedutad: he se tio nervos).  

-ISI sin mol, holgradim (vz Itali -issimo). Je moz koruvoko a de magizan sufìks -on > -oni in Uropi: belisi = beloni, mol bel, varmisi = varmoni, mol varmi. Jespersen dez te di sufìks doʒ vido uzen sparim, ne wim in Esperanti. I kovèn ki ha.

-IV, -IVI sin detan naturim, abli deto. Po samp: instruktiv, sugestiv, atraktiv = instruan, sugestic, atrajan, nutriv, atentiv, aktiv = nuran, atensi, aktivi. Je ste os adjetive in -ivi in Uropi, wim sensivi, ba di fendad av nun sa procizi sinad.

-AS, -ASI sin avan de tendad o inklinad a = Uropi -ic (we se maj latisini): disputasi = grelic, kredasi = kredic, laborasi = laboric 

-BLI indikan u pasivi mozlid = Uropi -(I)LI, po samp: lektebli, vidabli, audibli = lisli, vizli, orli, explikabli = usklarli, solubli = sluzli o disluzli ?

-ENDI = we doʒ so id -INDI = we beserve so, inspirten pa Latini. Po samp: amindi = liamili, admirindi = admirli. Me have nulum skriptendi = i av nit a skrivo. Vidindi = vizivalti, vidindum = ekwa vizivalti. Di sufikse esiste ne in moderni naturi lingas, id po ma lu se perfetim anuzi: lu solem det de linga maj koplizen. Un moz ʒe vizo te de influjad Esperanti id Latini su Jespersen sì jok mol krati.

General sufikse

-ET minizan = Uropi -IT, po samp: rivete = u rij (pur u rivit se u miki riv; je s'ne u rij). Urbete = polit, librete = bibit, patreto = papit, matreta = mamita. Rideta = smijo (we se disemi od larito = laro u poj, laro lejim, avo u miki lar), dormieta = sopito, kelketim = u pojit. Sigaret vid uzen in ji intranasioni sin = Uropi sigaret, id ne u miki sigàr (mikri sigare = sigarit).

-ON magizan = Uropi -ON, po samp: pluvono = liuvon, ridono = laron. Jespersen dez te Esperanti -eg- se purim artideti, idmàj somiv tiomòl in zon a -et-. In Novial je ste un obesinid ki vorde fendan ki -on(e) wim kantone, kolone…ba di s'ne de kaz in Uropi wo da vorde vid aksenten su de fend: kantòn, kolòn

-ACH (od Itali -accio) pejizan, nizprizan = Uropi -UJ (od Franci "ouille" in gribouille, barbouille…), po samp: kavalacha, hundache, populache = kwaluja, kunuj, polkuj, jurnalache, paperache, kantache = novaruj, papiruj, santuj.

★ ★ ★

orkid1

★ ★ ★

Numaral sufikse

N. Un, du, tri, quar, sink, six, sep, ok, nin, dek = U. Un, du, tri, kwer, pin, ses, sep, oc, nev, des

In Novial, nin se de solen Germàni cifer, par "nov" sin ʒa novi. Sink se purim Romaniki (Fr cinq, Esp cinco), obwàn Uropi pin ven od de Indeuropan komùn rod *pénkwe wen un moz findo talia: Hindi pānc, Persi panʒ, Greci pente, Albàni pesë, Lituvi penki, Latvi pieci, Rusi piat', Polski pięć, Serbi, Kroati, Bulgàri pet, Tceki pět, Slovaki pät', Bretàni pemp, Kimri pump… id os in Germàni lingas ki un inizi F: Doski fünf, Dani, Swedi fem, Islandi fimm…Po nev id des, Uropi vidì influjen pa Slavi id Balti lingas (devet, devět… deviņi, devyni) (deset, desat'… desmit, dešimt).

Po desade, Jespersen ajùt de Greci-Romaniki sufìks -anti, trawàn Uropi uz de Slavi id Balti sistèm (wen nu av os in Swedi id Norveji), ajutan -des a de cifre od du a nev. N. duanti, trianti, quaranti, sinkanti, sixanti, sepanti, oktanti, ninanti = U. dudes, trides, kwerdes, pindes, sesdes, sepdes, ocdes, nevdes = Kroati: dvadeset, trideset, četrdeset, pedeset, šezdeset, sedamdeset, osamdeset, devedeset.

Jespersen dez te di sistèm, we vid os uzen in Esperanto id Ido, se partikulim pervirtan po Doske we dez dreizehn (tri+des) po 13, avo trides po 30. Klar, ba un moz ruvoko te je se os mol pervirtan po tale alten polke dissigo intra achtzig id achtzehn (80 id 18), sechzig id sechzehn (60 id 16)… i som detì da irade mole vose in kovoke, altenzatim, Grece dez: deka-tria, deka-tessera, deka-pente, deka-exi (10-3, 10-4, 10-5, 10-6 po 13, 15, 16) id France: dix-sept, dix-huit, dix-neuf (17, 18, 19) wim in Uropi.

Po ordi numare, Jespersen ajùt de fendad -esmi we se partikulim war. Unesmi = pri, se ne mol naturi wan mole lingas dez: primus, primo, primero, primer, premier, prôtos, pratham, first, prvi, pervý, piervyj, pierwszy, pirmais, pirmas, pirveli… In Uropi, un ajùt slim de adjetivi fendad -i (-j pos u vokàl) a de numare. N. duesmi, triesmi, quaresmi, sinkesmi, sixesmi… = duj, trij, kweri, pini, sesi

Fraksione av de fendad -ime in Novial, -(e)t in Uropi (usim duime = mijad (od mij). Po samp: sixime = sest, sinkime = pint, sentime = suntet; sink siximes = pin seste.

Noviali -opli = Uropi -pli: duopli, triopli sentopli = dupli, tripli sunteplimolipli, koruvokan a de verb moliplizo.

★ ★ ★

itHorel

Horele in Soncino, Lombardia, Italia

★ ★ ★

Adverbi sufikse

-TEM po tem = Uropi -VOS (wim in Franci: quelquefois, Espàni: algunas veces, Itali: qualche volta, Engli sometimes, Doski manchmal, niemals): N. nultem, altritem, omnitem, irgitem = nevos, altenvos (un alten vos), talvos, enivos o evos ?

-LOK po sta. Uropi uz de sufìks -IA (vize sube): omnilok, nulilok, altrilok, kelkilok = talia, nekia, altia, ekia. Hir, dar, vor = zi, za, wo

-KAS po kaz. Uropi av nun sufìks po kaz: omnikas, tikas, altrikas, irgikas = in tale kaze, in di kaz, in un alten kaz (altem), in eni kaz (eniwim)

-GRAD po grad = -GRADIM: altigrad = holgradim, in u hol grad, kelkigrad = ekigradim

-MAN (od manere) po mod = Uropi -WIM (o de normal adverbe in -im, -em): omniman, altriman, nul(i)man = talwim, altem (in un alten mod, altenmodim), newim

Alten adverbe

Nu av adjetive in -i we dav adverbe in -im in obe lingas; in Uropi, adjetive in -u, -en, -an dav adverbe in -um, -em, -am. Privatim id partim se reguli adverbe in Latini, Novial id Uropi. N. solim, altrim, totim, samim = U. solem (< solen), altem (< alten), talim, somim. N. Spesialim, naturim = U. spesialim, naturim. Naturaliman = naturi modim, in u naturi mod. Talim, qualim ? = sim, kim ?Noktim, memorim = nocim, memorim (od memòr).

Jespersen dez te un doʒev ne uzo adverbe in anpersoni fraze wim in Esperanti, ba adjetive. Po samp: Estas necese diri = je se nudi dezo. De Zamenhofi regel apdèt de dissigad intra: je se klarim nudi id je se nudim klar.

Kokluzim, i find te Novial, tal wim Esperanto id Ido, av tiomole sufikse, indutan mol sufìn nuanse we esiste ne in naturi lingas, id sim se perfetim anuzi. Parkà davo a adjetive fendan in -ari, -ivi, -asi, osi, spesific sinade wen lu av ne in naturi lingas ? Volan deto de linga maj procizi, un det ja maj koplizen. Wim Jespersen som dezì: (Vize sube) "…detaile vid kritiken in u struen lingas wan lu esiste ne in naturi lingas… o se tio koplizen".

★ ★ ★

kolibrij

Kolibrij, Martinika

★ ★ ★

Verbes

* * *

Jespersen nous dit que: "La construction d'un système verbal qui est à la fois suffisamment régulier et basé sur les langues existantes est une tâche très ardue, car dans aucune autre partie de la grammaire, les langues n'ont conservé un aussi grand nombre d'irrégularités anciennes, et diffèrent le plus fondamentalement les unes des autres. Nous avons pourtant tenté ici de concilier les deux points de vue et de créer une langue qui a la simplicité de la grammaire chinoise, sans pour autant perdre son caractère européen."

Dans aucun projet de langue construite "on ne trouve nulle part des désinences indiquant la personne et le nombre: personne et nombre sont désignés par le sujet."

L'espéranto a une construction systématiquement a priori, en dehors de ses participes en -t- et -nt-: -i, -u, -as, -is, -os, -us. "L'objection principale à tout ce système est qu'il est totalement artificiel, sans aucun rapport avec nos habitudes linguistiques naturelles."…"De plus il exige une prononciation distincte de syllabes fermées non-accentuées ce qui va à l'encontre des habitudes langagières de nombreuses nations (par ex. les Anglais et les Russes)." Les six participes sont également très compliqués "en particulier au passif où on ne sait jamais s'il faut dire agitata ou agitita, ornata ou ornita, komplikata ou komplikita…"… "Certains professeurs d'Espéranto et d'Ido disent clairement que ces six participes représentent une des plus grandes difficultés pour leurs élèves."

Participes

Il est "vraiment préférable d'avoir un seul participe actif et un un seul participe passif"; en Novial, ils se forment avec -nt- et -t- auquels on peut ajouter les terminaisons i, e, o, a, par exemple: amanti fema = liaman ʒina (femme aimante), amanto = liamor (amant), men amata = mi liama (mon aimée). Ils sont accentués sur la fin: amànt(i), amàt(i).

En Uropi nous ne disposons pas de ces terminaisons en i, e, o, a qui ont une autre fonction grammaticale, si bien que nous ne pouvons pas avoir des participes en -nt et -t qui ne seraient pas euphoniques. C'est pourquoi nous avons choisi -an pour le participe actif et -en pour le passif: liaman, liamen (aimant, aimé). Les langues germaniques et slaves ont également des participes en

Publicité
Publicité
Commentaires
U
Je crois que limiter l'impératif à ces 3 personnes, comme le fait le français est parfaitement logique: on ne peut donner d'ordres qu'à toi, à vous et à nous.<br /> <br /> Pour le reste, il s'agit d'un volitif (exprimant le désir, le souhait) et non l'ordre. (d'où le mey = ang. may en Novial)<br /> <br /> <br /> <br /> D'où aussi l'Uropi "las" (= al less, ang let, da lad, rus poust'): "Las de tier mor !" (Que la bête meure!", "Las je liuv!" qu'il pleuve !<br /> <br /> Il n'y a pas en Uropi la confusion que tu décris en anglais:<br /> <br /> "Let us write", c'est quoi ? "laisse-nous écrire" ou "écrivons" ? <br /> <br /> "Las he ven!" (lit. qu'il vient) = qu'il vienne ! ≠ "Las ha veno" = laisse le venir<br /> <br /> <br /> <br /> Je crois qu'il est important de distinguer l'impératif du volitif, car lorsque l'on donne un ordre par personne interposée, on n'est jamais sûr que celui-ci sera exécuté… le risque est plus grand que pour un ordre direct où un refus déclenche un conflit immédiat.
Répondre
A
Pour l'impératif, j'ai toujours trouvé l'anglais ambigu.<br /> <br /> "Let us write", c'est quoi ? "laisse-nous écrire" ou "écrivons" ?<br /> <br /> Le système uropi est bon, mais il est limité, comme en français, au trois personnes les plus courantes de ce mode (et les trois plus simples : on reconnait là le souci de ne pas emm... quiquiner le locuteur).<br /> <br /> <br /> <br /> Pour l'aneuvien, j'ai mis l'impératif à toutes les personnes, comme en anglais, en espéranto, en kotava et en volapük, mais avec une conjugaison somme pas trop compliquée, même si elle est un peu plus complexe que celle de l'uropi : je prends le verbe au subjonctif passé (mettons : puzéa), je remplace le -a par un -t et je replace l'accent tonique (et éventuellement la voyelle longue) qu'il avait à l'infinitif. Main'nant, sauf pour la deuxième personne non formelle du singulier, je mets toujours le pronom personnel devant et je met un -e (comme pour l'indicatif) au pluriel ou un -a(r), en cas d'aspect "accompli" :<br /> <br /> er pùzete = partons<br /> <br /> or mir kœnadetar aṅt lœrdaw = ayez fini avant samedi.<br /> <br /> Une forme polie ou bienveillante existe avec kjas (celui qui sert pour le conditionnel) :<br /> <br /> kjas komit med pradhemeve in = viens dans mes bras<br /> <br /> or kjas særvet = servez-vous.<br /> <br /> Le point d'exclamation est loin d'être systématique dans l'impératif aneuvien, mode abondamment employé puisque<br /> <br /> Il remplace le subjonctif d'ordre :<br /> <br /> ar pùzete àt dùkrems = qu'ils aillent au magasin (qu'on distinguera de "ar pùz àt dùkrems" = qu'ils aillent au magasin (puisqu'ils le veulent) : phrases bateau chez moi)<br /> <br /> Il est utilisable là où on ne l'attend pas en français :<br /> <br /> quav ep eg midit àr bœtejse? = où dois-je mettre les bouteilles ?<br /> <br /> ka dikta tep eg vedit kas kràsdaw. = Elle a dit que je devais la voir demain.
Répondre
U
Oui, j'ai été le premier surpris par la taille de cette partie N° 3 que j'avais déjà préalablement scindée en 3 et 4; la partie N° 4 sera consacrée aux prépositions et à la conclusion finale. Ce sont les très nombreux suffixes du Novial qui ont considérablement allongé la sauce. A mon avis, beaucoup de ces suffixes sont inutiles et ne font que compliquer les choses… en introduisant des nuances très (trop) subtiles. L'Uropi a considérablement diminué le nombre de suffixes.<br /> <br /> <br /> <br /> Oui c'est vrai, le Novial semble très (trop) proche de l'anglais. Il ne s'en cache pas, en empruntant directement des termes comme did, let, vud (would)… L'Uropi est aussi, par certains côtés proche de l'anglais, mais de façon plus discrète… par ex. i vark, he vark, ce vark… = I work, he works, she works…<br /> <br /> <br /> <br /> L'Uropi a surtout emprunté à l'anglais ce qui est le plus simple dans cette langue, par ex. le verbe au présent (sans le S de la 3e personne), mais il s'en distingue très nettement quand elle devient compliquée, par ex. aux formes interrogative et négative:<br /> <br /> Skriv tu ? = Do you write ? I skriv ne = I don't write… là on a emprunté à l'allemand: Schreibst du ? Ich schreibe nicht<br /> <br /> L'Uropi n'a pas un modèle unique dans les natlangues: il emprunte les structures les plus simples, là où elles se trouvent dans les langues indo-européennes.<br /> <br /> <br /> <br /> Oui, l'impératif conserve un dernier vestige de la flexion personnelle i-e du verbe. Pourquoi ? D'abord pour éviter une construction complexe comme en anglais: Let (u)s go ! Ensuite pour distinguer singulier et pluriel, forme familière et forme polie, ce que ne fait pas l'anglais avec son "you" unique.<br /> <br /> Item ! Allons! Item ʒe! Allez, on y va ! Ite, ploje ne ! Allez, ne pleurez pas !
Répondre
A
Le présent chapitre est énorme parce qu'il y a deux sujets très différents qui y cohabitent : la conjugaison et les affixes. Alors, forcément, ça fait du monde au balcon.<br /> <br /> <br /> <br /> Pour la conjugaison, je trouve que, par certains côtés, le novial est trop proche de l'anglais. Même si je n'utilise pas (pour l'aneuvien) toutes les formules de l'uropi (notamment : pas d'auxiliaire + participe chez moi), je trouve que l'uropi est nettement plus neutre (et plus "passe-partout") que le novial.<br /> <br /> <br /> <br /> Pour l'impératif, j'ai remarqué que celui-ci était le seul mode conjugué "à la personne" de l'uropi (-_, n-em, -e), ce qui en fait une particularité par rapport aux autres modes (l'indicatif et le conditionnel sont invariables, le subjonctif est "non grata").
Répondre
Publicité